Lycka
Jag blev påmind vilken väg jag gått och hur jag funnit sinnesro i mitt liv. Så vad är sinnesro?
När jag började arbeta med mig själv trodde jag att sinnesro var att vara lycklig. Jag hade gjort en falsk bild att alla som mådde bra och inte levde dysfunktionellt alltid var lycklig.
Jag vet också att min kurator lät mig vara där jag var i min tanke just då. Men efter en tid tyckte hon att jag skulle göra en mer realistisk bild av vad jag ville uppnå och vad lycka var för mig.
Idag, åtta år senare vet jag att lycka är en känsla som kommer att gå. Man behöver inte vara ständigt lycklig för att få känna på känslan. Känslor kommer och går.
Så oavsett om det är lycka eller sorg så är det inte för alltid bestående. Känslor är hör till livet.
Och en tröst för mig är att känslor är något jag KAN jobba med. Jag har fått lärt mig att finna mig i lycka när jag känner det. Om jag kan leva här & nu kan jag också njuta av känslan.
Jag har även insett att om jag känner jobbiga och tunga känslor så är de inte här för att stanna. De går över. Jag behöver bara leva här och nu i dem och se på dem som en lärdom.
Så att vara lycklig för mig är att våga känna. Det är att leva här och nu. Det är att se lycka i det lilla.
