Tacksam
Tänk att jag inte visste vad som innebar att vara tacksam. Men med facit i hand så inser jag att det är något jag har tränat på så att jag kan känna och uttrycka idag!
När jag var inne i mitt medberoende så var jag så fokuserad på alla utom mig själv, så att visa att jag är tacksam till livet kändes så onödigt. Det fanns ju där, vad är det att vara tacksam till? Vad är mina barn att vara tacksam över, de har jag ju skapat själv. De finns.
Men idag vet jag, att allt är inte för evigt och genom att öva på min tacksamhet så håller jag fokus på mitt tillfrisknande. Jag vill inte ta något förgivet längre, Däremot vill jag KÄNNA och UPPLEVA tacksamhet.
Så vad är då tacksamhet för mig? Det är när jag stannar upp och inser allt jag har i livet och att det inte är att ta förgivet! Genom att vara tacksam för allt omkring mig, mitt eget liv och mina framsteg så sker vackra saker i min omgivning. Jag får så mycket genom att att ge- och för det är jag verkligen tacksam.
Jag är tacksam för alla de prövningar livet ger mig, för det tillhör livet och mitt tillfrisknande.
Så tack för at jag fick dela detta med er, för jag har haft en sån fin dag!
Tack.
När allt känns svart och omöjligt
Allt handlar om att våga.
Våga vilja något annat än vad jag är van. Våga tro på att det finns en lösning. Våga handla på ett annat sätt än vad jag alltid gjort. Våga börja lita på mig själv. Våga.
Och det första jag behöver för att våga är viljan. Om jag har viljan så kommer jag precius så långt som jag själv vill! Viljan hjälper mig att tro på en framtid som jag mår av av! Och de dagar jag inte har annat än min vilja så hjälper alanongruppen/vänner och min högre makt mig på vägen.
Lätt? Nej, det kan jag inte påstå att det varit- Men vem har sagt att vägen i livet ska vara lätt? Däremot är det lättare idag när jag troor på min högre makt och att jag är precis där jag ska vara. Oavsett hur jobbigt det känns.
Så det jag gör när jag har svåra stunder som både smärtar och får mig att tveka är: att dela med mig av mina tankar till någon i programmet(alanon) och så ringer jag min sponsor. På så vis väljer jag en annan strategi än vad jag annars skulle ha gjort. Så istället för att bråka väljer jag att gå undan och ringa min sponsor för att få landa i mina känslor och få mig en funderare innan jag väljer att såga något som kanske mer sårar än hjälper.
Och de allra svåraste dagarna skriver jag ner mina bekymmer och lägge ri en låda. Och med tiden så ser jag att mina böner blivit hörde och det jag en gång såg som omöjligt faktiskt har löst sig på ett eller annat sätt!
En annan sak jag lärt mig att göra idag är att lugna ner mig, tänka logiskt och fun dera vad jag EGENTLIGEN känner. Bottnar det i något annat? Jag tröstar mig själv och lugnar mig genom att tänka att allt är lugnt, ta det lugnt....
Så idag vågar jag lite mer. Jag vågar att blogga om just detta. Jag vågar gå på ett möte med ett öppet sinne och jag vågar tro på min högre makt!
Tack
